Det är en accepterad verklighet för många småbarnsföräldrar att deras barn (och sannolikt de själva också) kommer att smittas av diverse sjukdomar regelbundet under den tid de går på förskola. Detta eftersom det i princip är omöjligt att förhindra att en smittsam sjukdom sprids när ett tjugotal eller trettiotal barn leker tillsammans, sover tillsammans och äter tillsammans. Vissa smittor försöker dock personal så väl som föräldrar förhindra så gott det går.

Det gäller till exempel löss, som regelbundet sprids på förskolor. Lappar brukar sättas upp när det finns löss på dagiset, så att föräldrar är medvetna om risken och är extra försiktiga. Detsamma gäller vinterkräksjukan, som mer eller mindre årligen drabbar svenska förskolor.

En mindre vanlig sjukdom, som inte desto mindre är mycket smittsam, är skabb. Om du misstänker att ditt barn har drabbats, men inte vill gå till en vårdcentral eftersom barnet då riskerar att smitta andra, kan du kontakta en läkare via ett videosamtal på KRY.se. Läkaren kan också skriva ut recept på den behandling som krävs, liksom rekommendera hur länge barnet bör stanna hemma från förskolan.

Det enda undantaget från dessa smittsamma sjukdomar är vattkoppor, som de flesta föräldrar gladeligen utsätter sina barn för. Inte för att de vill se sina barn sjuka, utan för att principen när det gäller just vattkoppor är ”ju förr dess bättre”, eftersom sjukdomen blir värre ju senare barnet får den.

Rudolf Steiner grundade Waldorfpedagogiken, även kallad Steinerpedagogiken som baserar på hans antroposofiska bild ochsyn på människan. Antroposofi är en rörelse som år 1913 grundades av Rudolf Steiner själv. Rörelsen handlar om människans förmåga att kunna erhålla kunskap genom översinnlig väg om den immateriella världen. Den är också delvis baserat på Rudolf Steiners engagemang i den teosofiska samfundet.

Waldorfpedagogiken menar att varje människa måste individuellt forska världen i helhet och uppdelningen i sinnlig och översinnligt. Det innebär att individen måste aktivt ägna sig åt bland annat, iakttagelser av natur, vetenskapliga studier, moraliska och meditation för att kunna uppnå kunskap om världen i helhet. Pedagogiken grundar därför i 

helhet om lägga vikt på känslo-, tanke och viljemässiga utvecklingen hos eleverna. Det handlar med ord om att barnen ska blir andligt medvetna för att kunna uppnå kunskap på bästa sätt. Pedagogiken menar också att den känslomässiga utveckligen är lika viktig som den intellektuella och av denna anledningen ska fokus ligga på de två för att barnen ska utvecklas på bästa sätt.

Som en resultat av att barnens känslomässiga utveckligen ligger i centrum av Waldorfpedagogiken har konst, musik, dramatik en viktig roll i lärandet. Lärandet bygger mycket på att lärarnas muntliga framställning. Denna framställningen är också i huvudsak lagt på en förmiddagarna eftersom att eleverna klarar bäst av att inhämta informationen. På eftermiddagarna fokuseras studierna på hantverk, laborationer, idrott och andra praktiska verksamheter. Eleverna byter inte heller lärare under de första 7 till 8 åren.

Läroplanen är tolvårig och elever lär sig främmande språk från klass 1. De första skolåren använder endast läroböcker försagor, myter och annat som handlar om fantasin. Lärandet rör sig stegvis mot fakta och vetenskap. Inom detta facket läggs stor vikt på naturvetenskap och matematik. Periodläsning tillämpas och de sammanfattas i arbetshäften. Dessa arbetshäftena illustreras men med tiden börjar de sammanfattas av eleverna. Ju högre klass man kommer läggs större vikt på självstudier, individuella ömdomen som ges till föräldrar och elever i slutet av varje läsår.

Waldorfpegagosiken tillämpas i bland annat, Waldorfskolor, Waldorfförskolor och Waldorffritidshem. Under år 2007 fanns cirka 38 Waldorfskolor i Sverige. Dessa skolorna byggs i stort sett på lärarna och föräldrarnas samverkan och är av detta anledningen fristående ställning.

Montessori pedagogiken är grundad av pedagogen, Maria Montessori. Den grundades på hennes observationer på barn, tanken är att barn i samspel med omgivningen strävar efter att utvecklas självständigt. Utvecklingen följer perioder och den bästa inlärningen sker när det kopplas med barnensutvecklingsstadier. Detta innebär att barnen måste få arbeta i frihet för att kunna lära sig på bästa sätt. Med andra ord innebär det att barnen lär sig bäst när de själva får forska och komma från till egna slutsatser.

I stort sätt går Montessori pedagogiken ut på att observera barnens utvecklig för att kunna ge dem bästa möjliga hjälp. Detta av anledningen att de pedagogiskt sätt ska kunna utvecklas och lära känna sina svagheter och styrkor. Att de lär sig självständigt gör också att de kan utvecklas intellektuellt, emotionellt och kreativt. Som ett resultat av detta lär sig eleverna att lösa problem, reflektera, kunna arbeta självständigt och samarbeta. Det främjar också till eleverna personliga ansvar för sig egna utbildning. Personligt ansvar för sin utbildning är något som är viktigt inom de högre studierna och av detta anledningen är det en viktig färdighet eleverna får öva på.

Själva undervisningen är bygg på det så kallade, ”Cosmic Education” som innebär att genom en kronologisk studie av jordens, växternas, djurens och människans historia får eleverna en överblick och samband samt sammanhang. Med andra ord är utbildningen baserat på att få eleverna att själva förstå hur allt hör till samman i jorden. De ska få en förståelse på hur allting är relativt sant hur det kan använda kunskapen till deras lärande. Annat som utmärker Montessori pedagogiken är hur klasserna är uppbyggda. Klassrummen och utbildningens miljöerna är estetiskt tilltalande vilket innebär att det finns olikamaterial för eleverna att kunna använda och lära sig. De har också en speciell referensbibliotek och Montessori materialet som är material att ska hjälpa barnens självständiga lärande.

Fred är något Maria Montessori ansåg väldigt viktigt eftersom att människor får utvecklas självständigt, ” fred inte kan existera utan människor begåvade med stor självkännedom och starkt samvete ”.

För att sammanfatta handlar Montessori pedagogiken om att fokusera på individen och främja deras självständiga lärande på bästa sätt. Besök Montessori för att lära dig mer.

Man kan säga att grunden till förskolan började av en ren praktiskt orsak när det blev allt vanligare att både föräldrarnajobbade under dagarna. Med andra ord uppkom förskolan när föräldrar blev allt mer upptagna. Andra orsaker var också att barn behövde förberedning innan de började skolan. Barn behövde möjligheten att utveckla och lära känna sina pedagogiska färdigheter. Detta behövdes för att barn ska i tidig ålder känna igen sina svagheter och styrkor inom utbildning dessutom hur de ska hantera dem.

Filosofin om förskolan grundades av pedagogen, Friedrich Fröbel som la grunden för idéerna och syftet med förskoleutbildningen. År 1837 startade han en “kindergarten” 

som i svenskan betyder “barnträdgården”. Detta var i Europa, Tyskland men så småningom spreds idén och nådde USA år 1838. Därefter nådde det Finland och Sverige. I Sverige har det dock funnits barnkrubbor innan men de har inte haft någon pedagogiskt syfte utan det var mest för föräldrar att kunna lämna sina barn någonstans under dagarna.

Efter att idén om förskolan kom till Sverige byggdes barnhem under 1900-talet. Dessa hade samma grundtanke om att barn ska kunna utvecklas pedagogiskt. De byggdes som ett resultat av att fler mammor började jobba och inte hade tid att ta hand om barnen under dagarna. Senare under 1900-talet uppkom själva termen, förskola som hade en aning annorlunda pedagogik än daghem.

I stort sett har inte några studier visat att förskolan har positiva eller negativa effekter på barnens framgångar i skolan eller samhället. Av detta anledningen hör inte förskolan till skolplikten utan det är frivilligt. Föräldrar som jobbar, studerar eller sysselsätter sig med annat som tar mycket tid har rätt att placera sina barn på förskolan. Dessutom har barn fortfarande rätt till sin placering även om föräldrarna blir arbetslösa eller föräldralediga. Placeringen är gratis för barn upp till fem år så länge de inte överskrider särskilda timmar per år där. Spenderar barnen mer tid än de särskilda timmarna tillkommer avgifter som baseras på föräldrarnas inkomst. Förskolor har numera också olika inriktningar som, språk, pedagogik och miljö.

Förskoleklass eller klass 0 är för barn över fem år. Dessa organiseras oftast i samband grundskolan men det beror på kommunen. För mer info om detta, besök nationalencyklopedin.

I Sverige är förskolan en verksamhet för barn mellan 1 till 5 år. Tanken med det är att barn vid den åldern ska kunna utvecklas pedagogiskt medan föräldrar ska kunna sysselsätta sig medsina jobb, studier och liknande. Innan fanns förskola fanns begreppen, daghem och deltidsgrupp men är helt ersatta med förskola. Sedan år 1998 fick den svenska förskolan också en egen läroplan som talar om kraven staten har på de verksamheterna. Läroplaner talar om de pedagogiska kraven samt mål, riktlinjer och uppdrag. Idén är att förskolan ska utgå från barnens individuella behov samtidigt som att den ska vara lärorik, rolig och gynnsam för alla barn. Fokusen är inte på barnens resultat utan snarare på att förskolan ska ge alla barnen samma möjligheter.

Innan år 1998 var förskolan under socialstyrelsen med efter år 1998 övergick det till länsstyrelsen och sedan skolverket. Kommunerna ansvarar endast för kvaliteten av 

förskoleverksamheterna liksom att stöd ska finnas för barn i behov. Det ska också finnas utbildad personal som kan uppfylla barnens omsorg och pedagogiska behov. Barngrupperna ska dessutom vara lämplig sammansatta i form av storlek. Grupperna kan sättas från ålder 1 till 3, 3 till 5 eller 1 till 5, allt detta varierar beroende på barnens pedagogiska behov. Storleken på grupperna varier också men det ska inte vara i den storlek att barnen individuellt inte kan erbjudas hjälp. Kommunerna kan också ge bidrag till enskilda förskolor så länge de fyller kraven. Avgifterna för enskilda förskolor ska inte vara allt för höga heller och kraven som ska fyllas är enligt läroplanen. Besök NE föratt läsa mer. Under 1997 tillhörde också sexåringar i förskolan men ett förslag om att kommuner ska erbjuda förskoleklasser genomfördes år 1998. Detta är en form av frivillig klass inom skolan. Förskoleklassen ska dock följa samma läroplan som för skolväsendet.

Grundtanken med förskolan är att det är för barn som inte har börjat skolan än. Barnen ska möjligheten att utveckla sina pedagogiska egenskaper men också ska fokusen vara på att se hur barnen fungerar i läromiljöer, om de har några svårigheter samt hjälpa dem att kunna tänka individuellt. Det ska också hjälpa föräldrarna på det sättet att barnen får hjälp och stöd de inte kan erbjuda dem.