Sommaren är officiellt över och det är dags för alla barn att börja förskolan igen. Många förknippar detta med en nystart och därför ska det inhandlas nya produkter. En ny väska med nya pennor i och en helt ny outfit. För många, både barn och föräldrar, är det viktigt att se bra ut första dagen. Detta då de anser att förskolestarten sätter grunden för hela läsåret. Det är även en sak som är spännande för barnen och varför inte göra det ännu mer spännande med en ny väska. Det finns flera olika ställen att köpa förskolekläderna och väskan på, dock har Bigbaby ett brett utbud som gör shoppingen mycket lättare. Förutom att butiken finns i en del städer så finns den även online, detta underlättar en hel del, speciellt när man har småbarn.

Vad innebär ordet förskola?

En förskola är det som barnen går i innan de är tillräckligt gamla för att börja i den riktiga skolan. Det är en verksamhet som förser barnen med utbildning och barnomsorg. Om man ser till olika länder kan det vara stora variationer mellan förskolor och deras verksamhet. Dock kan det även förkomma skillnader inom ett specifikt land. Inom Sverige finns det exempelvis något som kallas Montessori förskola och denna kan skilja sig från kommunala förskolor när det kommer till hur verksamheten är uppbyggd. Det kan även skilja sig åt i pedagogiken och dess inriktningar.

Något annat som kan skilja sig mellan olika länder är vilken ålder som förskolorna riktar sig åt. Generellt sätt kan man säga att förskolor i Sverige riktar sig till alla barn under skolåldern som inte längre kan vara hemma hela dagarna.

Förskolornas historia

Förskolor härstammar utifrån en efterfrågan, en efterfrågan från föräldrar och deras behov. När det blev vanligt att kvinnor började arbeta hela dagarna istället för att vara hemma växte behovet fram. Detta eftersom det då inte längre fanns någon som kunde passa barnen hela dagarna. Förskolorna var lösningen på detta, de försedde barnen med barnomsorg under de dagar som föräldrarna inte själva kunde ta hand om barnen.

Utöver detta behovet så fanns det ytterligare ett behov, vilket var barnens behov till en förberedelse inför deras skolgång. Många barn som hade varit hemma fram till att det var dags att börja skolan var inte korrekt förbereda för detta och kunde därför uppleva svårigheter med att anpassa sig. Detta löste man igenom förskolor som fungerar som en förberedande utbildning inför den kommande skolstarten.

Det var en tysk som grundande den första förskolan och efter att hämtat inspiration från honom, grundades förskolor i Sverige på slutet av 1800-talet, närmare bestämt år 1896. Det hade funnits olika barnklubbar tidigare i Sverige men tillskillnad från dessa hade de nya förskolorna ett uttalat pedagogiskt mål som skulle följas. Fram till slutet på 1900-talet har ordet förskola kommit att gå under många olika namn, så som daghem, och pedagogikinriktningar. Således bestämde man sig för att inför ännu mer pedagogik i verksamheten och förskola har därför sedan 1990-talet varit den korrekta benämningen.

När barn är på en förskola får de göra mycket: leka, äta och även lära sig. Då det skiljer mycket i mognad mellan ett litet barn och en femåring, blir innehållet på en förskola mycket varierat. Barn är både olika som individer och i ålder, och behöver då få utveckla sina färdigheter på olika sätt. Genom att leka får barnen både använda sin fantasi, men också en möjlighet att utvecklas och lära sig nya saker.

Organiserade lekar

För att barn ska utvecklas behöver de delta i organiserade lekar, vilket förskolor erbjuder. I den organiserade leken, ledd av en förskollärare, får barnen lära sig att samarbeta, lyssna på andra, ha en roll och följa de regler som ingår i leken. Idrotter är ett bra exempel på en organiserade lek. Om de större förskolebarnen spelar fotboll, så kan förskolläraren se till att alla barn som vill vara med också får det, att lagen blir någorlunda jämna, att alla barn får chans att sparka bollen och att det är bra stämningen på plan. Vid mer aktiva lekar som agt bygga koja i ett träd, är det också bra om en förskollärare har koll ifall någon gör illa sig. Då barn av naturen är aktiva, behöver en förskola ha ett apotek med både värktabletter och plåster, och ett tips är att köpa in alvedon online till ett bra pris. Barn behöver få möjlighet att röra på sig och även att testa på nya spännande saker, samtidigt som det är viktigt att en vuxen är närvarande så att de inte skadar sig.

Leka inför framtiden

Barn leker ofta att vara “vuxen”, allt från mamma-pappa-barn, till att ha vara frisör eller bygga vägar i sandlådan att sedan köra

bilar på. När barn leker utgår de ofta från vad de ser att vuxna gör, och skapar sedan ett lek av det. Ett klassiskt exempel för barn från 7 års ålder, då de börjat lära sig att räkna, är att leka affär och sälja saft eller kakor till främmande utanför sitt hem. Det kan vara ett tecken på en blivande företagare! Många killar och tjejer som idag arbetar som lastbilschaufförer eller mekar med bilar, tyckte om att leka med bilar och bygga lådbil när de var små, medan andra har tyckt om att vårda dockor och gosedjur och senare i livet jobbar i vårdande yrken. Genom leken visar barnen ofta upp en del av sin personlighet, varför det är viktigt att låta barn leka och utveckla sin fantasi och testa olika “lekjobb”.

Rollspel

På en förskola kan barnen också få testa på olika rollspel, att de ska vara kaniner, klä ut sig till ett särskilt yrke eller en drake. Många gånger börjar barnen att leka rollekar själva, helt naturligt, men ibland använder också pedagogerna det som ett sätt för att lära barnen nya saker. Om barnen ska lära sig att gå över gatan, så kan även barnen få testa på att vara “polis” och säga till när det är lugnt att gå över. Det hjälper dem att i framtiden gå över gatan på ett säkert sätt.

De allra flesta barn och vuxna har någon form av relation till förskolan. Antingen har man gått i förskola själv eller så har man barn som går i förskola. Majoriteten av alla svenska barn mellan 1-5 år går i den svenska förskolan. En vanlig föreställning är att barnen bara leker hela dagarna. Vad lär sig barnen egentligen i förskolan och vilka förmågor vill förskolan utveckla?

Att leka hela dagen

Förskolan får ta emot en hel del kritik när det gäller lekens roll och omfattning. För en utomstående kan det hela verka ostrukturerat och som rent slöseri med tid. Då har man dock missuppfattat både lekens roll och dess betydelse i förskolan. Det är nämligen så att leken har en central ställning i utvecklingen av barns sociala kompetens och den är oerhört betydelsefull på en mängd olika sätt.

Att lek och lärande hänger ihop är ingen nyhet för vare sig forskare eller förskollärare. I leken utforskar barnet olika strategier, roller, känslor och sätt att lösa problem. Genom att imitera, skapa nytt och prova sig fram utvecklas barnets självförtroende. Detta sker i samspel med omgivningen och i ständig kommunikation med andra människor. Det är med andra ord bra att leka hela dagen när leken sker i en kreativ och stimulerande miljö med närvarande vuxna som har kompetens och utbildning när det gäller både miljö och material. Den som vill studera till förskollärare kan söka in till förskollärarutbildningen via gymnasiebetyg eller via högskoleprovet 2019.

Stimulerande miljö

För att barn ska utvecklas genom lek och lärande behövs en genomtänkt och stimulerande miljö där man bland annat får pröva på och möta olika material av varierande slag. Ofta finns en tanke om rum i rummet vilket betyder att pedagogerna organiserar den pedagogiska miljön på ett sådant sätt att den blir både tilltalande och tillgänglig. Vanligt förekommande är att förskolan exempelvis har ett rum eller en tydlig hörna för bygg- och konstruktionslek med olika sorters material att bygga med. Färger, former och inspirationsbilder ger fantasi och kreativitet fritt spelrum. Det är också vanligt att det finns en ateljé där barnen kan leka med färger, vatten, lera och andra sinnesberikande material.

Det kompetenta barnet

En vanlig tanke inom dagens förskola är också synen på barnet som ett aktivt, kompetent och medforskande barn vilket även genomsyrar tanken på möbler och inredning. Ett aktivt och kompetent barn behöver kunna nå både material och leksaker samt få möjlighet att ge uttryck för vad man vill leka med. Material och leksaker på höga hyllor och i stängda skåp främjar inte ett lekande barns lärande. Detta betyder naturligtvis inte att de vuxna i förskolan kan ta ett steg tillbaka och låta barnen leka och utvecklas hur de vill. Barnen kan inte tillgodogöra sig allt i läroplanen på egen hand. Det spelar ingen roll hur kreativa och kompetenta de är. Kompetenta barn behöver kompetenta och närvarande vuxna som kan vägleda i rätt riktning.

Som rubriken lyder handlar denna text om barns inlärning och förskolans roll i livet. Det svenska skolsystemet ligger i framkant när det kommer till utbildning och lärandet tar sin början redan i tidig ålder. Förskollärare och pedagoger över hela landet gör ett fantastiskt jobb och som förälder är det ens ansvar att sätta sig in i vad skolan lär ut i sin pedagogik. Det är viktigt att vara medveten om vad som händer och sker under barnens dagar i förskolan och reflektera över det tillsammans med barnen för att inlärningen ska slå rot.

I förskolan lär sig barnen allt om demokrati och empati. Det kanske låter som stora ord i ett sammanhang där man pratar om förskolebarn men det är det inte. Att lära sig om demokrati kan ske genom lekar där barnen får vara med och rösta om en aktivitet och där alla får sin röst hörd, empati genom omtanke om andra och möjligheten att skänka tröst när någon är ledsen. De lär sig att hjälpa till genom enkla saker såsom avdukning av matbord och tvätta händerna på de mindre barnen. Återspegla dessa steg i hemmet genom att fortsätta på samma spår och gör det till något roligt. Mugg med tryck som hen får duka av efter maten och visa uppskattning när barnet påvisar vad denna lärt sig under dagen.

Glöm för all del inte att fråga barnet om hur dagen har varit, vad de har gjort och vilka de har lekt med. Skapa en väl fungerande dialog med förskolan och barnens pedagoger och samtala om utveckling. Vänta inte till utvecklingssamtalet som sker en gång i kvartalet, våga fråga om det är något som bekymrar dig kring barnets utveckling eller hur denne agerar i vissa situationer. Det är inte förskolans roll att på egen hand stimulera och väcka barnens nyfikenhet, utan det är någonting som sker i samarbete med barnens vårdnadshavare.

Låt barnet få all din uppmärksamhet emellanåt. Det kan vara klurigt i en stressig vardag men lönar sig i längden. små saker i vardagen har stor effekt på uppförandeproblem. I många fall handlar det om barn i behov av uppmärksamhet. Det är lätt att peka finger på folk men i dagens samhälle har tekniken tagit över vardagen och barn spenderar allt mer tid uppkopplade framför en skärm. Barn vill bli sedda och det sker genom närvarande föräldrar och andra anhöriga.

Kort sagt kan man säga att pedagogik är vetenskapen om utbildning och det används främst i samband med utbildning av barn. En förklaring som är mer precis är att det är en lära om utbildning ur ett kulturellt och sociologiskt perspektiv. Ser man det ur ett rent akademiskt perspektiv betyder ordet pedagogik olika saker som exempelvis filosofi, psykologi, ledarskap eller sociologi. Just ordet pedagogik har olika betydelser, men en generell regel är att den pedagogik som används inom akademiska syften skiljer sig åt från pedagogiken man använder och talar om dagligen. Enligt de flesta betyder pedagogik förmågan att förmedla något eller en persons förmåga att lära ut någonting till andra människor. Är man bra på att göra det är man en duktig pedagog.

Presentationsteknik, retorik och inlärningsteknik är också starkt förknippat med pedagogik. En pedagogisk inlärningsteknik måste alltid anpassas efter den lärandes intellektuella nivå. Det kan man till exempel se i skolorna där den pedagogiska tekniken ser annorlunda ut beroende på vilken ålder eleverna har. Pedagogiska metoder och tekniker skapar de bästa förutsättningarna för lärande, på samma sätt som en flyttstädning Lund är en korrekt behandling av ett problem som kan lösas av proffs. När man lär ut pedagogiskt kan man använda sig av många olika metoder och tekniker, men en metod ligger till grund för alla olika tekniker. Det är den sokratiska metoden som kommer från den grekiska filosofen Sokrates. Metoden bygger på logik och att eleven får tänka själv. På så sätt ställer eleven en mängd frågor till sig själv och lär sig därför utav dessa. En modern metod som används ofta är genrepedagogik. När man lär sig språk och nya saker försöker man förstå och hitta strukturen i språket och ämnet enligt den här tekniken. Metoden grundas på att alla olika ämnen och sammanhang har ett eget språk. Grundtanken inom metoden är: Vad är det jag vill förmedla och till vem?

Pedagogik för barn

När det kommer till barnpedagogik finns det en del metoder som fungerar på i princip alla barn. Den första regeln är att man måste ha respekt för alla olika individer. Att lära ut det är egentligen ganska enkelt, för det räcker att man själv uppvisar ett bemötande som är respektfullt i alla lägen. Genom att lyssna på vad barnet har att säga utövar man till exempel respekt. Eftersom pedagogik är en viktig del av barns vardag är det bra om man kan ha samma upplägg hemma som i skolan eller förskolan eftersom det ger barnet bättre förståelse. Pedagogik på förskolan handlar mest om hur man lär barn att bete sig i olika situationer och det mest krävande inom pedagogik för yngre barn är hur man ska bemöta dem när de har gjort något fel. Man ska inte bli arg, utan man måste förklara på ett pedagogiskt sätt så att barnet förstår varför de har gjort fel. Dessutom måste man veta hur man ska hantera blyga barn och barn som är mycket utåtriktade så att båda får höras och synas lika mycket.

Visste du att den där lilla underbara varelsen lär sig saker och ting medans den ligger där i väntan på att få komma ut? Under månaderna där inne i magen lär sig barnet att lyssna på röster, musik med mera. Den röst som han eller hon verkligen älskar att höra är mammans. Barnet kan även höra skillnad på språk, men vet direkt vilket som är dess modersmål när den föds. Detta tack vare att barnet har hört sagor eller rim läsas eller sånger som har sjungits på modersmålet. Maten som mamman äter gör att barnet börjar känna igen olika smaker genom fostervattnet. Inne i magen har barnet sitt eget lilla gym, där den tränar på att dra, suga, sparkar och andas.

Fortsätt läs och sjung för ditt barn

Dagen har kommit då babyn är redo att ta sig an världen och äntligen är hon eller han där. Nu börjar den långa resan av lärande, upptäcka nya saker och mycket annat. Mamman är den som barnet känner sig tryggast med och om hon skulle råka försvinna för långt bort så blir barnet ledset. Det tar inte lång tid förrän den har vant sig vid de andra familjemedlemmarna och de brukar vara pigga på att lära den nya medlemmen nya saker som mamman inte har visat. en blöjtårta är både roligt att ge och få när en baby har kommit till världen eller innan. och genom detta har man extra blöjor hemma.

Forskning från fosterstadiet till första klass

På Universitetsjukhuset i Umeå pågår ett forskningsprojekt på foster. Detta görs för att kunna kartlägga om det finns anlag till övervikt, olika beteendestörningar, astma, allergier med mera. För närvarande ingår 1600 familjer i projektet men de vill forska på 10 000 foster. Forskningen är bra då det kan leda till att kunna förebygga de som ligger i en riskfaktor. Forskningen går ut på att följa barnet när det ligger i magen genom prover och tills dagen då de börjar i skolan.

Allt fler barn börjar förskolan tidigare jämfört med för 10 år sedan. Medianåldern för förskolestart i Stockholmsområdet ligger på 18,7 månader men denna siffra börjar krypa neråt. Sverige har, i jämförelse med många andra länder, en otroligt generös föräldrapenning som tillåter föräldrarna att vara hemma 480 dagar med sin nya familjemedlem. En del föräldrar väljer att ta ut alla dagar under de första levnadsåren, medan andra sparar dagar och använder dem för att förlänga egen ledighet i samband med skollov. För andra föräldrar är det en självklarhet att dela lika på dagarna så att den andra föräldern ska att kunna återgå till jobb och karriär. Att börja jobba när bebisen är liten skapar ofta en het debatt. Vissa tycker att man prioriterar fel medan andra helhjärtat stöttar förälderns personliga utveckling.

Läroplan för mindre barn

Enligt lag får ett barn placeras på förskolan när denne fyllt ett år. I länder som USA eller Storbritannien är det inte många som skulle höja på ögonbrynen om en 6-månaders bebis ingick i barngruppen. Detta eftersom föräldraledigheten är betydligt kortare i dessa länder. Statistiken säger att även vi i Sverige nu återvänder till arbetet tidigare och det innebär att förskolan får allt yngre barn i sina grupper. Blandade åldrar på förskolan har i många avseenden en positiv påverkan då barnen får umgås över olika åldrar och lära sig anpassa efter mindre barn. Samtidigt måste förskolan och dess pedagoger se över sina rutiner då det är relativt stor skillnad mellan en 1- och 2-årings rutiner. Utemiljön, lokalerna och barngruppens storlek ska även vara anpassade efter de mindre barnen. Mat- och sovrutiner är också något som skiljer sig stort i en grupp bestående av 1-3-åringar. Det krävs nog en betydande genomgång av dagens läroplan för att försäkra sig om att den är anpassad även för de allra minsta förskolebarnen.

Ett barns dagliga rutin

Även om det ibland är busigt och helt okej att avvika från dagliga rutiner är det viktigt att vara konsekvent med sitt barn. Att ha en daglig rutin är något som inte bara underlättar vid morgon- och kvällsbestyr, utan även något som lär barn att ta ansvar. Beroende på ålder kan det kan handla om att plocka undan efter sig, packa skolväskan eller borsta tänderna minst två minuter. Just tandvård kan vara orsak till många tårar när trötta barn ska göra sig färdiga inför nattning. Tandvården är numera gratis fram till och med 21-års ålder och det första besöket sker när barnet fyllt 3 år. Om du vill ha hjälp kring just tandhälsa kan tandläkare Stockholm ger råd om barns tänder. Ibland kan barnet behöva höra från tandläkaren själv om hur viktigt det är att sköta sina tänder för att främja tandhälsan. Med rena, friska tänder och en bra rutin med regelbunden tandborstning undviker man dyra kostnader senare i livet.

Stora barnkullar leder ofta till överfulla förskolor. Något som kan vara stressande för såväl barn som pedagoger och föräldrar. Dessutom finns det studier som visar att pedagoger upplever att pedagogiken blir sämre när barngrupperna är alltför stora. Ännu allvarligare är det att barn som gått i stora förskolegrupper oftare är inblandade i konflikter under de efterföljande skolåren än de barn som gått i en mindre barngrupp. I det här inlägget redogörs kortfattat för några av orsakerna till överfulla förskolor. Du kan även läsa mer om hur man kan underlätta för ett barn som går i en stor barngrupp.

Orsaker till överfulla förskolor

Visste du att Skolverket gick ut med nya riktlinjer för hur stor en barngrupp i förskolan bör vara så sent som år 2016? Dessa gör gällande att barngrupper med barn mellan ett och tre år bör innehålla sex till tolv barn. För de äldre barnen, som är mellan fyra och fem år, är riktmärket nio till 15 barn per grupp. Trots liknande initiativ kan vi ändå titt som tätt läsa om Platsbrist på förskolorna. Varför blir barngrupperna för stora? Stora barnkullar på grund av inflyttning och färre föräldrar än förväntat som tackar nej till en erbjuden plats är vanliga orsaker.

Att göra det bästa av situationen

Stora barnkullar leder ofta till större barngrupper men inte till fler pedagoger. När barnen blir fler brukar miljön bli stökigare och ljudläget högre. Vad kan man göra som förälder för att underlätta för ett barn som går i en överfull grupp? Den som har möjlighet kan naturligtvis försöka att minska på barnets förskoletimmar. Det kan dock i många fall vara omöjligt för yrkesarbetande föräldrar. Att ge barnet möjlighet att vila ut ordentligt hemma ger det bättre förutsättningar för att orka med förskoledagen. En del barn sover oroligt på natten, att låta barnet få krypa ner i föräldrarnas kontinentalsäng kan vara en lösning som ger bättre nattsömn.

Rudolf Steiner grundade Waldorfpedagogiken, även kallad Steinerpedagogiken som baserar på hans antroposofiska bild ochsyn på människan. Antroposofi är en rörelse som år 1913 grundades av Rudolf Steiner själv. Rörelsen handlar om människans förmåga att kunna erhålla kunskap genom översinnlig väg om den immateriella världen. Den är också delvis baserat på Rudolf Steiners engagemang i den teosofiska samfundet.

Waldorfpedagogiken menar att varje människa måste individuellt forska världen i helhet och uppdelningen i sinnlig och översinnligt. Det innebär att individen måste aktivt ägna sig åt bland annat, iakttagelser av natur, vetenskapliga studier, moraliska och meditation för att kunna uppnå kunskap om världen i helhet. Pedagogiken grundar därför i 

helhet om lägga vikt på känslo-, tanke och viljemässiga utvecklingen hos eleverna. Det handlar med ord om att barnen ska blir andligt medvetna för att kunna uppnå kunskap på bästa sätt. Pedagogiken menar också att den känslomässiga utveckligen är lika viktig som den intellektuella och av denna anledningen ska fokus ligga på de två för att barnen ska utvecklas på bästa sätt.

Som en resultat av att barnens känslomässiga utveckligen ligger i centrum av Waldorfpedagogiken har konst, musik, dramatik en viktig roll i lärandet. Lärandet bygger mycket på att lärarnas muntliga framställning. Denna framställningen är också i huvudsak lagt på en förmiddagarna eftersom att eleverna klarar bäst av att inhämta informationen. På eftermiddagarna fokuseras studierna på hantverk, laborationer, idrott och andra praktiska verksamheter. Eleverna byter inte heller lärare under de första 7 till 8 åren.

Läroplanen är tolvårig och elever lär sig främmande språk från klass 1. De första skolåren använder endast läroböcker försagor, myter och annat som handlar om fantasin. Lärandet rör sig stegvis mot fakta och vetenskap. Inom detta facket läggs stor vikt på naturvetenskap och matematik. Periodläsning tillämpas och de sammanfattas i arbetshäften. Dessa arbetshäftena illustreras men med tiden börjar de sammanfattas av eleverna. Ju högre klass man kommer läggs större vikt på självstudier, individuella ömdomen som ges till föräldrar och elever i slutet av varje läsår.

Waldorfpegagosiken tillämpas i bland annat, Waldorfskolor, Waldorfförskolor och Waldorffritidshem. Under år 2007 fanns cirka 38 Waldorfskolor i Sverige. Dessa skolorna byggs i stort sett på lärarna och föräldrarnas samverkan och är av detta anledningen fristående ställning.

Montessori pedagogiken är grundad av pedagogen, Maria Montessori. Den grundades på hennes observationer på barn, tanken är att barn i samspel med omgivningen strävar efter att utvecklas självständigt. Utvecklingen följer perioder och den bästa inlärningen sker när det kopplas med barnensutvecklingsstadier. Detta innebär att barnen måste få arbeta i frihet för att kunna lära sig på bästa sätt. Med andra ord innebär det att barnen lär sig bäst när de själva får forska och komma från till egna slutsatser.

I stort sätt går Montessori pedagogiken ut på att observera barnens utvecklig för att kunna ge dem bästa möjliga hjälp. Detta av anledningen att de pedagogiskt sätt ska kunna utvecklas och lära känna sina svagheter och styrkor. Att de lär sig självständigt gör också att de kan utvecklas intellektuellt, emotionellt och kreativt. Som ett resultat av detta lär sig eleverna att lösa problem, reflektera, kunna arbeta självständigt och samarbeta. Det främjar också till eleverna personliga ansvar för sig egna utbildning. Personligt ansvar för sin utbildning är något som är viktigt inom de högre studierna och av detta anledningen är det en viktig färdighet eleverna får öva på.

Själva undervisningen är bygg på det så kallade, ”Cosmic Education” som innebär att genom en kronologisk studie av jordens, växternas, djurens och människans historia får eleverna en överblick och samband samt sammanhang. Med andra ord är utbildningen baserat på att få eleverna att själva förstå hur allt hör till samman i jorden. De ska få en förståelse på hur allting är relativt sant hur det kan använda kunskapen till deras lärande. Annat som utmärker Montessori pedagogiken är hur klasserna är uppbyggda. Klassrummen och utbildningens miljöerna är estetiskt tilltalande vilket innebär att det finns olikamaterial för eleverna att kunna använda och lära sig. De har också en speciell referensbibliotek och Montessori materialet som är material att ska hjälpa barnens självständiga lärande.

Fred är något Maria Montessori ansåg väldigt viktigt eftersom att människor får utvecklas självständigt, ” fred inte kan existera utan människor begåvade med stor självkännedom och starkt samvete ”.

För att sammanfatta handlar Montessori pedagogiken om att fokusera på individen och främja deras självständiga lärande på bästa sätt. Besök Montessori för att lära dig mer.