Vanliga lekar på förskolor

Vanliga lekar på förskolor

Lekar förekommer på alla förskolor, både i organiserad form, då leken leds av förskollärare, och i fri form, då barnen själva bestämmer vad de vill leka. I början av terminen brukar många Läs mer »

Utomhusaktiviteter på förskolor

Utomhusaktiviteter på förskolor

Något som är självklart på svenska förskolor är att barnen ska vistas utomhus i alla fall en del av dagen, och detta brukar vara något som gäller oavsett vilket väder det är Läs mer »

Smittsamma sjukdomar i förskolan

Smittsamma sjukdomar i förskolan

Det är en accepterad verklighet för många småbarnsföräldrar att deras barn (och sannolikt de själva också) kommer att smittas av diverse sjukdomar regelbundet under den tid de går på förskola. Detta eftersom Läs mer »

Waldorfpedagogik   

Waldorfpedagogik  

Rudolf Steiner grundade Waldorfpedagogiken, även kallad Steinerpedagogiken som baserar på hans antroposofiska bild och syn på människan. Antroposofi är en rörelse som år 1913 grundades av Rudolf Steiner själv. Rörelsen handlar om Läs mer »

Montessoripedagogik   

Montessoripedagogik  

Montessori pedagogiken är grundad av pedagogen, Maria Montessori. Den grundades på hennes observationer på barn, tanken är att barn i samspel med omgivningen strävar efter att utvecklas självständigt. Utvecklingen följer perioder och Läs mer »

 

Lekens plats i förskolan

De allra flesta barn och vuxna har någon form av relation till förskolan. Antingen har man gått i förskola själv eller så har man barn som går i förskola. Majoriteten av alla svenska barn mellan 1-5 år går i den svenska förskolan. En vanlig föreställning är att barnen bara leker hela dagarna. Vad lär sig barnen egentligen i förskolan och vilka förmågor vill förskolan utveckla?

Att leka hela dagen

Förskolan får ta emot en hel del kritik när det gäller lekens roll och omfattning. För en utomstående kan det hela verka ostrukturerat och som rent slöseri med tid. Då har man dock missuppfattat både lekens roll och dess betydelse i förskolan. Det är nämligen så att leken har en central ställning i utvecklingen av barns sociala kompetens och den är oerhört betydelsefull på en mängd olika sätt.

Att lek och lärande hänger ihop är ingen nyhet för vare sig forskare eller förskollärare. I leken utforskar barnet olika strategier, roller, känslor och sätt att lösa problem. Genom att imitera, skapa nytt och prova sig fram utvecklas barnets självförtroende. Detta sker i samspel med omgivningen och i ständig kommunikation med andra människor. Det är med andra ord bra att leka hela dagen när leken sker i en kreativ och stimulerande miljö med närvarande vuxna som har kompetens och utbildning när det gäller både miljö och material. Den som vill studera till förskollärare kan söka in till förskollärarutbildningen via gymnasiebetyg eller via högskoleprovet 2019.

Stimulerande miljö

För att barn ska utvecklas genom lek och lärande behövs en genomtänkt och stimulerande miljö där man bland annat får pröva på och möta olika material av varierande slag. Ofta finns en tanke om rum i rummet vilket betyder att pedagogerna organiserar den pedagogiska miljön på ett sådant sätt att den blir både tilltalande och tillgänglig. Vanligt förekommande är att förskolan exempelvis har ett rum eller en tydlig hörna för bygg- och konstruktionslek med olika sorters material att bygga med. Färger, former och inspirationsbilder ger fantasi och kreativitet fritt spelrum. Det är också vanligt att det finns en ateljé där barnen kan leka med färger, vatten, lera och andra sinnesberikande material.

Det kompetenta barnet

En vanlig tanke inom dagens förskola är också synen på barnet som ett aktivt, kompetent och medforskande barn vilket även genomsyrar tanken på möbler och inredning. Ett aktivt och kompetent barn behöver kunna nå både material och leksaker samt få möjlighet att ge uttryck för vad man vill leka med. Material och leksaker på höga hyllor och i stängda skåp främjar inte ett lekande barns lärande. Detta betyder naturligtvis inte att de vuxna i förskolan kan ta ett steg tillbaka och låta barnen leka och utvecklas hur de vill. Barnen kan inte tillgodogöra sig allt i läroplanen på egen hand. Det spelar ingen roll hur kreativa och kompetenta de är. Kompetenta barn behöver kompetenta och närvarande vuxna som kan vägleda i rätt riktning.

Hur kan föräldrar underlätta förskolans arbete med barnens inlärning?

Barn som samarbetar

Som rubriken lyder handlar denna text om barns inlärning och förskolans roll i livet. Det svenska skolsystemet ligger i framkant när det kommer till utbildning och lärandet tar sin början redan i tidig ålder. Förskollärare och pedagoger över hela landet gör ett fantastiskt jobb och som förälder är det ens ansvar att sätta sig in i vad skolan lär ut i sin pedagogik. Det är viktigt att vara medveten om vad som händer och sker under barnens dagar i förskolan och reflektera över det tillsammans med barnen för att inlärningen ska slå rot.

Barn som kramas

I förskolan lär sig barnen allt om demokrati och empati. Det kanske låter som stora ord i ett sammanhang där man pratar om förskolebarn men det är det inte. Att lära sig om demokrati kan ske genom lekar där barnen får vara med och rösta om en aktivitet och där alla får sin röst hörd, empati genom omtanke om andra och möjligheten att skänka tröst när någon är ledsen. De lär sig att hjälpa till genom enkla saker såsom avdukning av matbord och tvätta händerna på de mindre barnen. Återspegla dessa steg i hemmet genom att fortsätta på samma spår och gör det till något roligt. Mugg med tryck som hen får duka av efter maten och visa uppskattning när barnet påvisar vad denna lärt sig under dagen.

Glöm för all del inte att fråga barnet om hur dagen har varit, vad de har gjort och vilka de har lekt med. Skapa en väl fungerande dialog med förskolan och barnens pedagoger och samtala om utveckling. Vänta inte till utvecklingssamtalet som sker en gång i kvartalet, våga fråga om det är något som bekymrar dig kring barnets utveckling eller hur denne agerar i vissa situationer. Det är inte förskolans roll att på egen hand stimulera och väcka barnens nyfikenhet, utan det är någonting som sker i samarbete med barnens vårdnadshavare.

Lek med färg

Låt barnet få all din uppmärksamhet emellanåt. Det kan vara klurigt i en stressig vardag men lönar sig i längden. små saker i vardagen har stor effekt på uppförandeproblem. I många fall handlar det om barn i behov av uppmärksamhet. Det är lätt att peka finger på folk men i dagens samhälle har tekniken tagit över vardagen och barn spenderar allt mer tid uppkopplade framför en skärm. Barn vill bli sedda och det sker genom närvarande föräldrar och andra anhöriga.

Vad är pedagogik?

Två barn som ritar

Kort sagt kan man säga att pedagogik är vetenskapen om utbildning och det används främst i samband med utbildning av barn. En förklaring som är mer precis är att det är en lära om utbildning ur ett kulturellt och sociologiskt perspektiv. Ser man det ur ett rent akademiskt perspektiv betyder ordet pedagogik olika saker som exempelvis filosofi, psykologi, ledarskap eller sociologi. Just ordet pedagogik har olika betydelser, men en generell regel är att den pedagogik som används inom akademiska syften skiljer sig åt från pedagogiken man använder och talar om dagligen. Enligt de flesta betyder pedagogik förmågan att förmedla något eller en persons förmåga att lära ut någonting till andra människor. Är man bra på att göra det är man en duktig pedagog.

Två barn som ritar

Presentationsteknik, retorik och inlärningsteknik är också starkt förknippat med pedagogik. En pedagogisk inlärningsteknik måste alltid anpassas efter den lärandes intellektuella nivå. Det kan man till exempel se i skolorna där den pedagogiska tekniken ser annorlunda ut beroende på vilken ålder eleverna har. Pedagogiska metoder och tekniker skapar de bästa förutsättningarna för lärande, på samma sätt som en flyttstädning Lund är en korrekt behandling av ett problem som kan lösas av proffs. När man lär ut pedagogiskt kan man använda sig av många olika metoder och tekniker, men en metod ligger till grund för alla olika tekniker. Det är den sokratiska metoden som kommer från den grekiska filosofen Sokrates. Metoden bygger på logik och att eleven får tänka själv. På så sätt ställer eleven en mängd frågor till sig själv och lär sig därför utav dessa. En modern metod som används ofta är genrepedagogik. När man lär sig språk och nya saker försöker man förstå och hitta strukturen i språket och ämnet enligt den här tekniken. Metoden grundas på att alla olika ämnen och sammanhang har ett eget språk. Grundtanken inom metoden är: Vad är det jag vill förmedla och till vem?

Pedagogik för barn

Barn och kvinna läser bok

När det kommer till barnpedagogik finns det en del metoder som fungerar på i princip alla barn. Den första regeln är att man måste ha respekt för alla olika individer. Att lära ut det är egentligen ganska enkelt, för det räcker att man själv uppvisar ett bemötande som är respektfullt i alla lägen. Genom att lyssna på vad barnet har att säga utövar man till exempel respekt. Eftersom pedagogik är en viktig del av barns vardag är det bra om man kan ha samma upplägg hemma som i skolan eller förskolan eftersom det ger barnet bättre förståelse. Pedagogik på förskolan handlar mest om hur man lär barn att bete sig i olika situationer och det mest krävande inom pedagogik för yngre barn är hur man ska bemöta dem när de har gjort något fel. Man ska inte bli arg, utan man måste förklara på ett pedagogiskt sätt så att barnet förstår varför de har gjort fel. Dessutom måste man veta hur man ska hantera blyga barn och barn som är mycket utåtriktade så att båda får höras och synas lika mycket.

Lärandet börjar redan i magen

En baby i magen

Visste du att den där lilla underbara varelsen lär sig saker och ting medans den ligger där i väntan på att få komma ut? Under månaderna där inne i magen lär sig barnet att lyssna på röster, musik med mera. Den röst som han eller hon verkligen älskar att höra är mammans. Barnet kan även höra skillnad på språk, men vet direkt vilket som är dess modersmål när den föds. Detta tack vare att barnet har hört sagor eller rim läsas eller sånger som har sjungits på modersmålet. Maten som mamman äter gör att barnet börjar känna igen olika smaker genom fostervattnet. Inne i magen har barnet sitt eget lilla gym, där den tränar på att dra, suga, sparkar och andas.

Fortsätt läs och sjung för ditt barn

En baby i magen

Dagen har kommit då babyn är redo att ta sig an världen och äntligen är hon eller han där. Nu börjar den långa resan av lärande, upptäcka nya saker och mycket annat. Mamman är den som barnet känner sig tryggast med och om hon skulle råka försvinna för långt bort så blir barnet ledset. Det tar inte lång tid förrän den har vant sig vid de andra familjemedlemmarna och de brukar vara pigga på att lära den nya medlemmen nya saker som mamman inte har visat. en blöjtårta är både roligt att ge och få när en baby har kommit till världen eller innan. och genom detta har man extra blöjor hemma.

Forskning från fosterstadiet till första klass

På Universitetsjukhuset i Umeå pågår ett forskningsprojekt på foster. Detta görs för att kunna kartlägga om det finns anlag till övervikt, olika beteendestörningar, astma, allergier med mera. För närvarande ingår 1600 familjer i projektet men de vill forska på 10 000 foster. Forskningen är bra då det kan leda till att kunna förebygga de som ligger i en riskfaktor. Forskningen går ut på att följa barnet när det ligger i magen genom prover och tills dagen då de börjar i skolan.

Vanliga lekar på förskolor

Lekar förekommer på alla förskolor, både i organiserad form, då leken leds av förskollärare, och i fri form, då barnen själva bestämmer vad de vill leka.

I början av terminen brukar många lekar på förskolan gå ut på att barnen ska lära sig varandras namn. En rolig lek att utföra när de har kommit en bit på väg är den så kallade ”byta namn-leken”. Den går till så att alla barn går runt i rummet och presenterar sig för varandra på måfå (i alla fall den första gången). De säger sitt namn när de presenterar sig, och övertar då varandras namn. När de skakar hand med någon nästa gång säger de sitt nya namn, och så vidare. Målet med leken är att alla till slut ska få tillbaka sitt riktiga namn – när man har fått det, sätter man sig ned, och när alla sitter är leken slut.

En annan lek som har att göra med att minnas namn och personer är Pomperipossa. I denna lek ska en person vara Pomperipossa (det kan med fördel vara förskolläraren), och gå runt i rummet med en käpp och en filt som sjal. Pomperipossa dunkar sedan plötsligt med käppen i golvet, och då ska alla barn förvandlas till små stenar, det vill säga krypa ihop till en liten boll på golvet och blunda. Pomperipossa lägger då sin filt över något av barnet, och dunkar med käppen igen, så att de andra barnen vaknar. Sedan ska de lista ut vem det är som ligger under filten. När de kommer på vem det är säger de henoms namn.

En annan klassisk minneslek kallas Kims lek, efter att den förekommit i en bok av Rudyard Kipling, där en karaktär vid namn Kim använder sig av leken för att träna upp sitt minne inför spionarbete. Den passar dock även utmärkt som en rolig lek på förskolan, och går till så att förskolläraren lägger fram en rad olika saker på en bricka eller på golvet. Barnen får studera föremålen under en förutbestämd tidsperiod, och sedan läggs en filt över brickan. Barnen ska då försöka komma ihåg så många saker som möjligt. En annan variant är att barnen går ut ur rummet medan förskolläraren plockar bort en eller två av sakerna, och barnen ska försöka lista ut vad som har försvunnit.

På alla förskolor förekommer dock även stunder då barnen får leka fritt. För sådana tillfällen kan det vara bra att ha dels ett rum för lite lugnare lekar, där barnen till exempel kan lägga pussel, leka med dockor eller rita, och ett lekrum, där barnen kan stoja lite mer utan att det gör något. Ett bra lekrum kan till exempel vara inrett med stora kuddar på golvet, och får gärna ha ribbstolar på väggarna så att barnen kan klättra av sig. Det behöver inte bli en så stor investering för förskolan att skapa ett liknande lekrum om de köper materialet till bygget från Skånska byggvaror. I gengäld för den lilla investeringen får man en förskola där alla barn kan trivas, oavsett om de tycker om att ha lugn och ro runt sig eller om de vill leka lite vildare.

Utomhusaktiviteter på förskolor

Något som är självklart på svenska förskolor är att barnen ska vistas utomhus i alla fall en del av dagen, och detta brukar vara något som gäller oavsett vilket väder det är ute – devisen ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” är något som barn får lära sig tidigt i Sverige. För att barnen ska tycka att det är roligt att vara ute är det dock viktigt att det finns aktiviteter som de kan ägna sig åt ute på gården.

Något som många förskolor förser barnen med är till exempel en sandlåda och redskap för att leka i sandlådan, som hinkar och spadar. En sandlåda är en relativt enkel och billig detalj att bygga på dagisets gård, speciellt eftersom man kan beställa virket från till exempel Buildor.se – priset i nätbutiker är ju generellt alltid lägre än i butik. Andra vanliga inslag på lekplatser, som barnen kan vilja ha på dagisets gård också, är ofta betydligt dyrare, som klätterställningar, gungställningar och karuseller. Dessa är en verklig investering för förskolan, men en som betalar sig genom att barnen kommer att tycka att det är roligt att vara utomhus. Dessutom uppmuntrar klätterställningar och annat till fysisk aktivitet, och glädje i rörelse och aktivitet är ju något man bör införliva hos barn så tidigt som möjligt.

Självklart kan man också ägna sig åt utomhusaktiviteter som inte kräver redskap. Klassiska lekar som kull, kurragömma och burken lever vidare från generation till generation, och kommer sannolikt för alltid att vara en vanlig syn på förskolornas gårdar.

Lärande förskolor

Allt fler barn börjar förskolan tidigare jämfört med för 10 år sedan. Medianåldern för förskolestart i Stockholmsområdet ligger på 18,7 månader men denna siffra börjar krypa neråt. Sverige har, i jämförelse med många andra länder, en otroligt generös föräldrapenning som tillåter föräldrarna att vara hemma 480 dagar med sin nya familjemedlem. En del föräldrar väljer att ta ut alla dagar under de första levnadsåren, medan andra sparar dagar och använder dem för att förlänga egen ledighet i samband med skollov. För andra föräldrar är det en självklarhet att dela lika på dagarna så att den andra föräldern ska att kunna återgå till jobb och karriär. Att börja jobba när bebisen är liten skapar ofta en het debatt. Vissa tycker att man prioriterar fel medan andra helhjärtat stöttar förälderns personliga utveckling.

Läroplan för mindre barn

Enligt lag får ett barn placeras på förskolan när denne fyllt ett år. I länder som USA eller Storbritannien är det inte många som skulle höja på ögonbrynen om en 6-månaders bebis ingick i barngruppen. Detta eftersom föräldraledigheten är betydligt kortare i dessa länder. Statistiken säger att även vi i Sverige nu återvänder till arbetet tidigare och det innebär att förskolan får allt yngre barn i sina grupper. Blandade åldrar på förskolan har i många avseenden en positiv påverkan då barnen får umgås över olika åldrar och lära sig anpassa efter mindre barn. Samtidigt måste förskolan och dess pedagoger se över sina rutiner då det är relativt stor skillnad mellan en 1- och 2-årings rutiner. Utemiljön, lokalerna och barngruppens storlek ska även vara anpassade efter de mindre barnen. Mat- och sovrutiner är också något som skiljer sig stort i en grupp bestående av 1-3-åringar. Det krävs nog en betydande genomgång av dagens läroplan för att försäkra sig om att den är anpassad även för de allra minsta förskolebarnen.

Ett barns dagliga rutin

Även om det ibland är busigt och helt okej att avvika från dagliga rutiner är det viktigt att vara konsekvent med sitt barn. Att ha en daglig rutin är något som inte bara underlättar vid morgon- och kvällsbestyr, utan även något som lär barn att ta ansvar. Beroende på ålder kan det kan handla om att plocka undan efter sig, packa skolväskan eller borsta tänderna minst två minuter. Just tandvård kan vara orsak till många tårar när trötta barn ska göra sig färdiga inför nattning. Tandvården är numera gratis fram till och med 21-års ålder och det första besöket sker när barnet fyllt 3 år. Om du vill ha hjälp kring just tandhälsa kan tandläkare Stockholm ger råd om barns tänder. Ibland kan barnet behöva höra från tandläkaren själv om hur viktigt det är att sköta sina tänder för att främja tandhälsan. Med rena, friska tänder och en bra rutin med regelbunden tandborstning undviker man dyra kostnader senare i livet.

Stora barnkullar i förskolor

Stora barnkullar leder ofta till överfulla förskolor. Något som kan vara stressande för såväl barn som pedagoger och föräldrar. Dessutom finns det studier som visar att pedagoger upplever att pedagogiken blir sämre när barngrupperna är alltför stora. Ännu allvarligare är det att barn som gått i stora förskolegrupper oftare är inblandade i konflikter under de efterföljande skolåren än de barn som gått i en mindre barngrupp. I det här inlägget redogörs kortfattat för några av orsakerna till överfulla förskolor. Du kan även läsa mer om hur man kan underlätta för ett barn som går i en stor barngrupp.

Orsaker till överfulla förskolor

Visste du att Skolverket gick ut med nya riktlinjer för hur stor en barngrupp i förskolan bör vara så sent som år 2016? Dessa gör gällande att barngrupper med barn mellan ett och tre år bör innehålla sex till tolv barn. För de äldre barnen, som är mellan fyra och fem år, är riktmärket nio till 15 barn per grupp. Trots liknande initiativ kan vi ändå titt som tätt läsa om Platsbrist på förskolorna. Varför blir barngrupperna för stora? Stora barnkullar på grund av inflyttning och färre föräldrar än förväntat som tackar nej till en erbjuden plats är vanliga orsaker.

Teacher and group of kids in kindergarten roundelay in kindergarten lesson

Att göra det bästa av situationen

Stora barnkullar leder ofta till större barngrupper men inte till fler pedagoger. När barnen blir fler brukar miljön bli stökigare och ljudläget högre. Vad kan man göra som förälder för att underlätta för ett barn som går i en överfull grupp? Den som har möjlighet kan naturligtvis försöka att minska på barnets förskoletimmar. Det kan dock i många fall vara omöjligt för yrkesarbetande föräldrar. Att ge barnet möjlighet att vila ut ordentligt hemma ger det bättre förutsättningar för att orka med förskoledagen. En del barn sover oroligt på natten, att låta barnet få krypa ner i föräldrarnas kontinentalsäng kan vara en lösning som ger bättre nattsömn.

Smittsamma sjukdomar i förskolan

Det är en accepterad verklighet för många småbarnsföräldrar att deras barn (och sannolikt de själva också) kommer att smittas av diverse sjukdomar regelbundet under den tid de går på förskola. Detta eftersom det i princip är omöjligt att förhindra att en smittsam sjukdom sprids när ett tjugotal eller trettiotal barn leker tillsammans, sover tillsammans och äter tillsammans. Vissa smittor försöker dock personal så väl som föräldrar förhindra så gott det går.

kindergarten-421623_960_720Det gäller till exempel löss, som regelbundet sprids på förskolor. Lappar brukar sättas upp när det finns löss på dagiset, så att föräldrar är medvetna om risken och är extra försiktiga. Detsamma gäller vinterkräksjukan, som mer eller mindre årligen drabbar svenska förskolor.

En mindre vanlig sjukdom, som inte desto mindre är mycket smittsam, är skabb. Om du misstänker att ditt barn har drabbats, men inte vill gå till en vårdcentral eftersom barnet då riskerar att smitta andra, kan du kontakta en läkare via ett videosamtal på KRY.se. Läkaren kan också skriva ut recept på den behandling som krävs, liksom rekommendera hur länge barnet bör stanna hemma från förskolan.

Det enda undantaget från dessa smittsamma sjukdomar är vattkoppor, som de flesta föräldrar gladeligen utsätter sina barn för. Inte för att de vill se sina barn sjuka, utan för att principen när det gäller just vattkoppor är ”ju förr dess bättre”, eftersom sjukdomen blir värre ju senare barnet får den.

Waldorfpedagogik  

Rudolf Steiner grundade Waldorfpedagogiken, även kallad Steinerpedagogiken som baserar på hans antroposofiska bild och syn på människan. Antroposofi är en rörelse som år 1913 grundades av Rudolf Steiner själv. Rörelsen handlar om människans förmåga att kunna erhålla kunskap genom översinnlig väg om den immateriella världen. Den är också delvis baserat på Rudolf Steiners engagemang i den teosofiska samfundet.

Waldorfpedagogiken menar att varje människa måste individuellt forska världen i helhet och uppdelningen i sinnlig och översinnligt. Det innebär att individen måste aktivt ägna sig åt bland annat, iakttagelser av natur, vetenskapliga studier, moraliska och meditation för att kunna uppnå kunskap om världen i helhet. Pedagogiken grundar därför i helhet om lägga vikt på känslo-, tanke och viljemässiga utvecklingen hos eleverna. Det handlar med ord om att barnen ska blir andligt medvetna för att kunna uppnå kunskap på bästa sätt. Pedagogiken menar också att den känslomässiga utveckligen är lika viktig som den intellektuella och av denna anledningen ska fokus ligga på de två för att barnen ska utvecklas på bästa sätt.

Som en resultat av att barnens känslomässiga utveckligen ligger i centrum av Waldorfpedagogiken har konst, musik, dramatik en viktig roll i lärandet. Lärandet bygger mycket på att lärarnas muntliga framställning. Denna framställningen är också i huvudsak lagt på en förmiddagarna eftersom att eleverna klarar bäst av att inhämta informationen. På eftermiddagarna fokuseras studierna på hantverk, laborationer, idrott och andra praktiska verksamheter. Eleverna byter inte heller lärare under de första 7 till 8 åren.

Läroplanen är tolvårig och elever lär sig främmande språk från klass 1. De första skolåren använder endast läroböcker för sagor, myter och annat som handlar om fantasin. Lärandet rör sig stegvis mot fakta och vetenskap. Inom detta facket läggs stor vikt på naturvetenskap och matematik. Periodläsning tillämpas och de sammanfattas i arbetshäften. Dessa arbetshäftena illustreras men med tiden börjar de sammanfattas av eleverna. Ju högre klass man kommer läggs större vikt på självstudier, individuella ömdomen som ges till föräldrar och elever i slutet av varje läsår.

Waldorfpegagosiken tillämpas i bland annat, Waldorfskolor, Waldorfförskolor och Waldorffritidshem. Under år 2007 fanns cirka 38 Waldorfskolor i Sverige. Dessa skolorna byggs i stort sett på lärarna och föräldrarnas samverkan och är av detta anledningen fristående ställning.