Vanliga lekar på förskolor

Vanliga lekar på förskolor

Lekar förekommer på alla förskolor, både i organiserad form, då leken leds av förskollärare, och i fri form, då barnen själva bestämmer vad de vill leka. I början av terminen brukar många Läs mer »

Utomhusaktiviteter på förskolor

Utomhusaktiviteter på förskolor

Något som är självklart på svenska förskolor är att barnen ska vistas utomhus i alla fall en del av dagen, och detta brukar vara något som gäller oavsett vilket väder det är Läs mer »

Smittsamma sjukdomar i förskolan

Smittsamma sjukdomar i förskolan

Det är en accepterad verklighet för många småbarnsföräldrar att deras barn (och sannolikt de själva också) kommer att smittas av diverse sjukdomar regelbundet under den tid de går på förskola. Detta eftersom Läs mer »

Waldorfpedagogik   

Waldorfpedagogik  

Rudolf Steiner grundade Waldorfpedagogiken, även kallad Steinerpedagogiken som baserar på hans antroposofiska bild och syn på människan. Antroposofi är en rörelse som år 1913 grundades av Rudolf Steiner själv. Rörelsen handlar om Läs mer »

Montessoripedagogik   

Montessoripedagogik  

Montessori pedagogiken är grundad av pedagogen, Maria Montessori. Den grundades på hennes observationer på barn, tanken är att barn i samspel med omgivningen strävar efter att utvecklas självständigt. Utvecklingen följer perioder och Läs mer »

 

Vanliga lekar på förskolor

Lekar förekommer på alla förskolor, både i organiserad form, då leken leds av förskollärare, och i fri form, då barnen själva bestämmer vad de vill leka.

I början av terminen brukar många lekar på förskolan gå ut på att barnen ska lära sig varandras namn. En rolig lek att utföra när de har kommit en bit på väg är den så kallade ”byta namn-leken”. Den går till så att alla barn går runt i rummet och presenterar sig för varandra på måfå (i alla fall den första gången). De säger sitt namn när de presenterar sig, och övertar då varandras namn. När de skakar hand med någon nästa gång säger de sitt nya namn, och så vidare. Målet med leken är att alla till slut ska få tillbaka sitt riktiga namn – när man har fått det, sätter man sig ned, och när alla sitter är leken slut.

En annan lek som har att göra med att minnas namn och personer är Pomperipossa. I denna lek ska en person vara Pomperipossa (det kan med fördel vara förskolläraren), och gå runt i rummet med en käpp och en filt som sjal. Pomperipossa dunkar sedan plötsligt med käppen i golvet, och då ska alla barn förvandlas till små stenar, det vill säga krypa ihop till en liten boll på golvet och blunda. Pomperipossa lägger då sin filt över något av barnet, och dunkar med käppen igen, så att de andra barnen vaknar. Sedan ska de lista ut vem det är som ligger under filten. När de kommer på vem det är säger de henoms namn.

En annan klassisk minneslek kallas Kims lek, efter att den förekommit i en bok av Rudyard Kipling, där en karaktär vid namn Kim använder sig av leken för att träna upp sitt minne inför spionarbete. Den passar dock även utmärkt som en rolig lek på förskolan, och går till så att förskolläraren lägger fram en rad olika saker på en bricka eller på golvet. Barnen får studera föremålen under en förutbestämd tidsperiod, och sedan läggs en filt över brickan. Barnen ska då försöka komma ihåg så många saker som möjligt. En annan variant är att barnen går ut ur rummet medan förskolläraren plockar bort en eller två av sakerna, och barnen ska försöka lista ut vad som har försvunnit.

På alla förskolor förekommer dock även stunder då barnen får leka fritt. För sådana tillfällen kan det vara bra att ha dels ett rum för lite lugnare lekar, där barnen till exempel kan lägga pussel, leka med dockor eller rita, och ett lekrum, där barnen kan stoja lite mer utan att det gör något. Ett bra lekrum kan till exempel vara inrett med stora kuddar på golvet, och får gärna ha ribbstolar på väggarna så att barnen kan klättra av sig. Det behöver inte bli en så stor investering för förskolan att skapa ett liknande lekrum om de köper materialet till bygget från Skånska byggvaror. I gengäld för den lilla investeringen får man en förskola där alla barn kan trivas, oavsett om de tycker om att ha lugn och ro runt sig eller om de vill leka lite vildare.

Utomhusaktiviteter på förskolor

Något som är självklart på svenska förskolor är att barnen ska vistas utomhus i alla fall en del av dagen, och detta brukar vara något som gäller oavsett vilket väder det är ute – devisen ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” är något som barn får lära sig tidigt i Sverige. För att barnen ska tycka att det är roligt att vara ute är det dock viktigt att det finns aktiviteter som de kan ägna sig åt ute på gården.

Något som många förskolor förser barnen med är till exempel en sandlåda och redskap för att leka i sandlådan, som hinkar och spadar. En sandlåda är en relativt enkel och billig detalj att bygga på dagisets gård, speciellt eftersom man kan beställa virket från till exempel Buildor.se – priset i nätbutiker är ju generellt alltid lägre än i butik. Andra vanliga inslag på lekplatser, som barnen kan vilja ha på dagisets gård också, är ofta betydligt dyrare, som klätterställningar, gungställningar och karuseller. Dessa är en verklig investering för förskolan, men en som betalar sig genom att barnen kommer att tycka att det är roligt att vara utomhus. Dessutom uppmuntrar klätterställningar och annat till fysisk aktivitet, och glädje i rörelse och aktivitet är ju något man bör införliva hos barn så tidigt som möjligt.

Självklart kan man också ägna sig åt utomhusaktiviteter som inte kräver redskap. Klassiska lekar som kull, kurragömma och burken lever vidare från generation till generation, och kommer sannolikt för alltid att vara en vanlig syn på förskolornas gårdar.

Lärande förskolor

Allt fler barn börjar förskolan tidigare jämfört med för 10 år sedan. Medianåldern för förskolestart i Stockholmsområdet ligger på 18,7 månader men denna siffra börjar krypa neråt. Sverige har, i jämförelse med många andra länder, en otroligt generös föräldrapenning som tillåter föräldrarna att vara hemma 480 dagar med sin nya familjemedlem. En del föräldrar väljer att ta ut alla dagar under de första levnadsåren, medan andra sparar dagar och använder dem för att förlänga egen ledighet i samband med skollov. För andra föräldrar är det en självklarhet att dela lika på dagarna så att den andra föräldern ska att kunna återgå till jobb och karriär. Att börja jobba när bebisen är liten skapar ofta en het debatt. Vissa tycker att man prioriterar fel medan andra helhjärtat stöttar förälderns personliga utveckling.

Läroplan för mindre barn

Enligt lag får ett barn placeras på förskolan när denne fyllt ett år. I länder som USA eller Storbritannien är det inte många som skulle höja på ögonbrynen om en 6-månaders bebis ingick i barngruppen. Detta eftersom föräldraledigheten är betydligt kortare i dessa länder. Statistiken säger att även vi i Sverige nu återvänder till arbetet tidigare och det innebär att förskolan får allt yngre barn i sina grupper. Blandade åldrar på förskolan har i många avseenden en positiv påverkan då barnen får umgås över olika åldrar och lära sig anpassa efter mindre barn. Samtidigt måste förskolan och dess pedagoger se över sina rutiner då det är relativt stor skillnad mellan en 1- och 2-årings rutiner. Utemiljön, lokalerna och barngruppens storlek ska även vara anpassade efter de mindre barnen. Mat- och sovrutiner är också något som skiljer sig stort i en grupp bestående av 1-3-åringar. Det krävs nog en betydande genomgång av dagens läroplan för att försäkra sig om att den är anpassad även för de allra minsta förskolebarnen.

Ett barns dagliga rutin

Även om det ibland är busigt och helt okej att avvika från dagliga rutiner är det viktigt att vara konsekvent med sitt barn. Att ha en daglig rutin är något som inte bara underlättar vid morgon- och kvällsbestyr, utan även något som lär barn att ta ansvar. Beroende på ålder kan det kan handla om att plocka undan efter sig, packa skolväskan eller borsta tänderna minst två minuter. Just tandvård kan vara orsak till många tårar när trötta barn ska göra sig färdiga inför nattning. Tandvården är numera gratis fram till och med 21-års ålder och det första besöket sker när barnet fyllt 3 år. Om du vill ha hjälp kring just tandhälsa kan tandläkare Stockholm ger råd om barns tänder. Ibland kan barnet behöva höra från tandläkaren själv om hur viktigt det är att sköta sina tänder för att främja tandhälsan. Med rena, friska tänder och en bra rutin med regelbunden tandborstning undviker man dyra kostnader senare i livet.

Stora barnkullar i förskolor

Stora barnkullar leder ofta till överfulla förskolor. Något som kan vara stressande för såväl barn som pedagoger och föräldrar. Dessutom finns det studier som visar att pedagoger upplever att pedagogiken blir sämre när barngrupperna är alltför stora. Ännu allvarligare är det att barn som gått i stora förskolegrupper oftare är inblandade i konflikter under de efterföljande skolåren än de barn som gått i en mindre barngrupp. I det här inlägget redogörs kortfattat för några av orsakerna till överfulla förskolor. Du kan även läsa mer om hur man kan underlätta för ett barn som går i en stor barngrupp.

Orsaker till överfulla förskolor

Visste du att Skolverket gick ut med nya riktlinjer för hur stor en barngrupp i förskolan bör vara så sent som år 2016? Dessa gör gällande att barngrupper med barn mellan ett och tre år bör innehålla sex till tolv barn. För de äldre barnen, som är mellan fyra och fem år, är riktmärket nio till 15 barn per grupp. Trots liknande initiativ kan vi ändå titt som tätt läsa om Platsbrist på förskolorna. Varför blir barngrupperna för stora? Stora barnkullar på grund av inflyttning och färre föräldrar än förväntat som tackar nej till en erbjuden plats är vanliga orsaker.

Teacher and group of kids in kindergarten roundelay in kindergarten lesson

Att göra det bästa av situationen

Stora barnkullar leder ofta till större barngrupper men inte till fler pedagoger. När barnen blir fler brukar miljön bli stökigare och ljudläget högre. Vad kan man göra som förälder för att underlätta för ett barn som går i en överfull grupp? Den som har möjlighet kan naturligtvis försöka att minska på barnets förskoletimmar. Det kan dock i många fall vara omöjligt för yrkesarbetande föräldrar. Att ge barnet möjlighet att vila ut ordentligt hemma ger det bättre förutsättningar för att orka med förskoledagen. En del barn sover oroligt på natten, att låta barnet få krypa ner i föräldrarnas kontinentalsäng kan vara en lösning som ger bättre nattsömn.

Smittsamma sjukdomar i förskolan

Det är en accepterad verklighet för många småbarnsföräldrar att deras barn (och sannolikt de själva också) kommer att smittas av diverse sjukdomar regelbundet under den tid de går på förskola. Detta eftersom det i princip är omöjligt att förhindra att en smittsam sjukdom sprids när ett tjugotal eller trettiotal barn leker tillsammans, sover tillsammans och äter tillsammans. Vissa smittor försöker dock personal så väl som föräldrar förhindra så gott det går.

kindergarten-421623_960_720Det gäller till exempel löss, som regelbundet sprids på förskolor. Lappar brukar sättas upp när det finns löss på dagiset, så att föräldrar är medvetna om risken och är extra försiktiga. Detsamma gäller vinterkräksjukan, som mer eller mindre årligen drabbar svenska förskolor.

En mindre vanlig sjukdom, som inte desto mindre är mycket smittsam, är skabb. Om du misstänker att ditt barn har drabbats, men inte vill gå till en vårdcentral eftersom barnet då riskerar att smitta andra, kan du kontakta en läkare via ett videosamtal på KRY.se. Läkaren kan också skriva ut recept på den behandling som krävs, liksom rekommendera hur länge barnet bör stanna hemma från förskolan.

Det enda undantaget från dessa smittsamma sjukdomar är vattkoppor, som de flesta föräldrar gladeligen utsätter sina barn för. Inte för att de vill se sina barn sjuka, utan för att principen när det gäller just vattkoppor är ”ju förr dess bättre”, eftersom sjukdomen blir värre ju senare barnet får den.

Waldorfpedagogik  

Rudolf Steiner grundade Waldorfpedagogiken, även kallad Steinerpedagogiken som baserar på hans antroposofiska bild och syn på människan. Antroposofi är en rörelse som år 1913 grundades av Rudolf Steiner själv. Rörelsen handlar om människans förmåga att kunna erhålla kunskap genom översinnlig väg om den immateriella världen. Den är också delvis baserat på Rudolf Steiners engagemang i den teosofiska samfundet.

Waldorfpedagogiken menar att varje människa måste individuellt forska världen i helhet och uppdelningen i sinnlig och översinnligt. Det innebär att individen måste aktivt ägna sig åt bland annat, iakttagelser av natur, vetenskapliga studier, moraliska och meditation för att kunna uppnå kunskap om världen i helhet. Pedagogiken grundar därför i helhet om lägga vikt på känslo-, tanke och viljemässiga utvecklingen hos eleverna. Det handlar med ord om att barnen ska blir andligt medvetna för att kunna uppnå kunskap på bästa sätt. Pedagogiken menar också att den känslomässiga utveckligen är lika viktig som den intellektuella och av denna anledningen ska fokus ligga på de två för att barnen ska utvecklas på bästa sätt.

Som en resultat av att barnens känslomässiga utveckligen ligger i centrum av Waldorfpedagogiken har konst, musik, dramatik en viktig roll i lärandet. Lärandet bygger mycket på att lärarnas muntliga framställning. Denna framställningen är också i huvudsak lagt på en förmiddagarna eftersom att eleverna klarar bäst av att inhämta informationen. På eftermiddagarna fokuseras studierna på hantverk, laborationer, idrott och andra praktiska verksamheter. Eleverna byter inte heller lärare under de första 7 till 8 åren.

Läroplanen är tolvårig och elever lär sig främmande språk från klass 1. De första skolåren använder endast läroböcker för sagor, myter och annat som handlar om fantasin. Lärandet rör sig stegvis mot fakta och vetenskap. Inom detta facket läggs stor vikt på naturvetenskap och matematik. Periodläsning tillämpas och de sammanfattas i arbetshäften. Dessa arbetshäftena illustreras men med tiden börjar de sammanfattas av eleverna. Ju högre klass man kommer läggs större vikt på självstudier, individuella ömdomen som ges till föräldrar och elever i slutet av varje läsår.

Waldorfpegagosiken tillämpas i bland annat, Waldorfskolor, Waldorfförskolor och Waldorffritidshem. Under år 2007 fanns cirka 38 Waldorfskolor i Sverige. Dessa skolorna byggs i stort sett på lärarna och föräldrarnas samverkan och är av detta anledningen fristående ställning.

Montessoripedagogik  


Montessori pedagogiken är grundad av pedagogen, Maria Montessori. Den grundades på hennes observationer på barn, tanken är att barn i samspel med omgivningen strävar efter att utvecklas självständigt. Utvecklingen följer perioder och den bästa inlärningen sker när det kopplas med barnens utvecklingsstadier. Detta innebär att barnen måste få arbeta i frihet för att kunna lära sig på bästa sätt. Med andra ord innebär det att barnen lär sig bäst när de själva får forska och komma från till egna slutsatser.

I stort sätt går Montessori pedagogiken ut på att observera barnens utvecklig för att kunna ge dem bästa möjliga hjälp. Detta av anledningen att de pedagogiskt sätt ska kunna utvecklas och lära känna sina svagheter och styrkor. Att de lär sig självständigt gör också att de kan utvecklas intellektuellt, emotionellt och kreativt. Som ett resultat av detta lär sig eleverna att lösa problem, reflektera, kunna arbeta självständigt och samarbeta. Det främjar också till eleverna personliga ansvar för sig egna utbildning. Personligt ansvar för sin utbildning är något som är viktigt inom de högre studierna och av detta anledningen är det en viktig färdighet eleverna får öva på.

Själva undervisningen är bygg på det så kallade, ”Cosmic Education” som innebär att genom en kronologisk studie av jordens, växternas, djurens och människans historia får eleverna en överblick och samband samt sammanhang. Med andra ord är utbildningen baserat på att få eleverna att själva förstå hur allt hör till samman i jorden. De ska få en förståelse på hur allting är relativt sant hur det kan använda kunskapen till deras lärande. Annat som utmärker Montessori pedagogiken är hur klasserna är uppbyggda. Klassrummen och utbildningens miljöerna är estetiskt tilltalande vilket innebär att det finns olika material för eleverna att kunna använda och lära sig. De har också en speciell referensbibliotek och Montessori materialet som är material att ska hjälpa barnens självständiga lärande.

Fred är något Maria Montessori ansåg väldigt viktigt eftersom att människor får utvecklas självständigt, ” fred inte kan existera utan människor begåvade med stor självkännedom och starkt samvete ”.

För att sammanfatta handlar Montessori pedagogiken om att fokusera på individen och främja deras självständiga lärande på bästa sätt. Besök Montessori för att lära dig mer.

Förskolans historia  

Man kan säga att grunden till förskolan började av en ren praktiskt orsak när det blev allt vanligare att både föräldrarna jobbade under dagarna. Med andra ord uppkom förskolan när föräldrar blev allt mer upptagna. Andra orsaker var också att barn behövde förberedning innan de började skolan. Barn behövde möjligheten att utveckla och lära känna sina pedagogiska färdigheter. Detta behövdes för att barn ska i tidig ålder känna igen sina svagheter och styrkor inom utbildning dessutom hur de ska hantera dem.

Filosofin om förskolan grundades av pedagogen, Friedrich Fröbel som la grunden för idéerna och syftet med förskoleutbildningen. År 1837 startade han en ”kindergarten” som i svenskan betyder ”barnträdgården”. Detta var i Europa, Tyskland men så småningom spreds idén och nådde USA år 1838. Därefter nådde det Finland och Sverige. I Sverige har det dock funnits barnkrubbor innan men de har inte haft någon pedagogiskt syfte utan det var mest för föräldrar att kunna lämna sina barn någonstans under dagarna.

Efter att idén om förskolan kom till Sverige byggdes barnhem under 1900-talet. Dessa hade samma grundtanke om att barn ska kunna utvecklas pedagogiskt. De byggdes som ett resultat av att fler mammor började jobba och inte hade tid att ta hand om barnen under dagarna. Senare under 1900-talet uppkom själva termen, förskola som hade en aning annorlunda pedagogik än daghem.

I stort sett har inte några studier visat att förskolan har positiva eller negativa effekter på barnens framgångar i skolan eller samhället. Av detta anledningen hör inte förskolan till skolplikten utan det är frivilligt. Föräldrar som jobbar, studerar eller sysselsätter sig med annat som tar mycket tid har rätt att placera sina barn på förskolan. Dessutom har barn fortfarande rätt till sin placering även om föräldrarna blir arbetslösa eller föräldralediga. Placeringen är gratis för barn upp till fem år så länge de inte överskrider särskilda timmar per år där. Spenderar barnen mer tid än de särskilda timmarna tillkommer avgifter som baseras på föräldrarnas inkomst. Förskolor har numera också olika inriktningar som, språk, pedagogik och miljö.

Förskoleklass eller klass 0 är för barn över fem år. Dessa organiseras oftast i samband grundskolan men det beror på kommunen. För mer info om detta, besök nationalencyklopedin.

Förskolan i Sverige  


I Sverige är förskolan en verksamhet för barn mellan 1 till 5 år. Tanken med det är att barn vid den åldern ska kunna utvecklas pedagogiskt medan föräldrar ska kunna sysselsätta sig med sina jobb, studier och liknande. Innan fanns förskola fanns begreppen, daghem och deltidsgrupp men är helt ersatta med förskola. Sedan år 1998 fick den svenska förskolan också en egen läroplan som talar om kraven staten har på de verksamheterna. Läroplaner talar om de pedagogiska kraven samt mål, riktlinjer och uppdrag. Idén är att förskolan ska utgå från barnens individuella behov samtidigt som att den ska vara lärorik, rolig och gynnsam för alla barn. Fokusen är inte på barnens resultat utan snarare på att förskolan ska ge alla barnen samma möjligheter.

Innan år 1998 var förskolan under socialstyrelsen med efter år 1998 övergick det till länsstyrelsen och sedan skolverket. Kommunerna ansvarar endast för kvaliteten av förskoleverksamheterna liksom att stöd ska finnas för barn i behov. Det ska också finnas utbildad personal som kan uppfylla barnens omsorg och pedagogiska behov. Barngrupperna ska dessutom vara lämplig sammansatta i form av storlek. Grupperna kan sättas från ålder 1 till 3, 3 till 5 eller 1 till 5, allt detta varierar beroende på barnens pedagogiska behov. Storleken på grupperna varier också men det ska inte vara i den storlek att barnen individuellt inte kan erbjudas hjälp. Kommunerna kan också ge bidrag till enskilda förskolor så länge de fyller kraven. Avgifterna för enskilda förskolor ska inte vara allt för höga heller och kraven som ska fyllas är enligt läroplanen. Besök NE för att läsa mer. Under 1997 tillhörde också sexåringar i förskolan men ett förslag om att kommuner ska erbjuda förskoleklasser genomfördes år 1998. Detta är en form av frivillig klass inom skolan. Förskoleklassen ska dock följa samma läroplan som för skolväsendet.

Grundtanken med förskolan är att det är för barn som inte har börjat skolan än. Barnen ska möjligheten att utveckla sina pedagogiska egenskaper men också ska fokusen vara på att se hur barnen fungerar i läromiljöer, om de har några svårigheter samt hjälpa dem att kunna tänka individuellt. Det ska också hjälpa föräldrarna på det sättet att barnen får hjälp och stöd de inte kan erbjuda dem.